Masterpiece

torsdag 27 mars 2014

Några bilder som inte kom med på förra bloggen...

Vet inte vad som hände när jag försökte blogga härom kvällen men jag lyckades bara få med en bild...
Nytt försök, detta är bilder från min allra första dag i Kyoto när sonen och hans flickvän tog mig med till de gamla delarna av staden. Finklädda flickor i kimonos och geishor är lika vanliga inslag på gatorna där som hypermodernt dressade människor. Hela tiden en blandning av gammalt och nytt; tempel och skyskrapor, Starbucks coffee och handvispat grönt te. Så mycket intryck!!

tisdag 25 mars 2014

Konnichiwa Kyoto

Äntligen framme i Japan, Kyoto. Så härligt att få träffa sonen igen och för en gångs skull var det han som stod på flygplatsen för att möta mig och inte tvärtom. Lite märkligt att resa framåt i tiden så många timmar men eftersom jag inte sov en blund på planet kunde jag lägga mig nästan direkt här och är nu i kapp med tiden. Vaknade till ett brusande Kyoto och 18 graders värme och efter en snabb frukost gav vi oss ut på den första sightseeingen i staden. Sådan tur att jag har egen guide, undrar hur jag ska lära mig att hitta här på egen hand...trots att staden är uppbyggd efter rutnät känner jag mig helt förvirrad än så länge. Tunnelbana till Gion, den äldre delen av Kyoto med många tempel och trädgårdar. Det är så gammalt och modernt på samma gång, här utbildas fortfarande riktiga geishor som väljer ett liv utan familj för att underhålla gäster med dans, spela shamisen och tedrickning.
Så vacker staden är och så otroligt rik på den japanska kulturen. Det finns nog mycket att uppleva här. Idag orkade vi bara ett smakprov innan kroppen och benen sa stopp men vi hann med att dricka kaffe på ett traditionellt japanskt ställe där vi satt på golvet vid ett lågt bord och en underbart vacker trädgård utanför de stora glasdörrarna.
På jakt efter körsbärsträden upptäckte vi att de inte riktigt kommit igång i blomningen ännu men knopparna är stora och ser sprickfärdiga ut. Hoppas, hoppas, hoppas att jag hinner få vara med om sakuran; hänryckningens tid! I en park hade de värmt upp träden så att de slagit ut och vi fick ett smakprov på allt detta rosa vackra.
Dagen avslutade vi på en lokal sushiresturang där vi njöt av helt färsk och nylagad sushi. Det var bara att ta för sig av sushin som åkte runt på ett rullband. När man skulle betala räknades tallrikarna ihop...
I morgon ska vi försöka delta i en traditionell teceremoni och "Filosofens promenad" längs den körsbärsträdskantade kanalen i Kyoto.
Det känns fortfarande helt overkligt att vara här, jag ser så mycket framemot att få se och uppleva en del av Japan under min tid här. Men jag förstår att jag får stryka mycket från min lista då tiden inte kommer att räcka till...

lördag 22 mars 2014

Häng med på min resa till Japan!

I morgon är det då äntligen dags att börja den långa resan till Japan, den uppstigande solens rike, och hälsa på sonen som studerar där på andra sidan jorden. Det ska erkännas att jag har en väldig resfeber och att jag har gått igenom min packning om och om igen för att vara säker på att jag inte har missat något. Jag gjorde en kontrollvägning och upptäckte att jag ligger farligt nära maxvikten på 20 kg. Men då har jag ju en massa grejer som sonen har beställt från Sverige och som inte ska med tillbaka sedan. Men,,,nu frågar jag mig själv,,, är det verkligen nödvändigt att dra med tre par byxor och tre par skor för ynka två veckor. Eller har man drabbats av storhetsvansinne när man för en gångs skull får packa en riktig resväska efter alla semestrarna på motorcykeln med MYCKET MINIMALISTISK packning??? Efter betänketid har jag i alla fall bestämt mig för att kameraväskan bara kommer att innehålla kameran och ett enda objektiv, nämligen normalzoomen 17-55 mm f/2.8. Detta för att jag misstänker att det kommer att bli alltför tungt att släpa runt på utrustningen annars, i synnerhet som jag tror att jag kommer att få gå mycket och länge om jag känner min son rätt...det finns en mikroskopisk möjlighet att även makrot får hoppa ner i handbagaget i sista sekunden. Jag menar, tänk att vandra runt i fantastiska japanska trädgårdar utan makro...hur skulle det vara egentligen. Nja, jag får nog packa ner det också men sen är det STOPP. Och jag kommer nog att snegla på en micro 4/3 kamera eller en bättre kompakt i elektronikens förlovade land!
Nu håller jag tummarna för att jag ska få uppleva sakura, körsbärsblomningen under min vistelse i Kyoto. Prognosen är 25-28 mars och det skulle vara helt perfekt, men man vet ju aldrig. Det är väl som med SMHI här hemma. Det slår aldrig in!
Det ska bli så spännande även om den långa flygresan känns lite pirrig att göra helt själv. Men lite äventyr har man ju i blodet...
Är det någon som har tips på spännande saker och upplevelser i Japan och främst i Kyoto / Osaka är jag jätteglad om du vill dela gärna med dig här!
Så häng gärna med i min reseblogg och jag hoppas att jag kommer att kunna visa många bilder från ett annorlunda och intressant land...
Sayonara, nu åker jag!!
(Fotot är taget i Kyoto av Viktor Lindelöw)

söndag 16 mars 2014

Prinsessan Vår är här!

Det är något speciellt när de första blåsipporna tittar fram i backarna. De är både starka, modiga och skira på samma gång. Även om det fortfarande är ganska kallt i marken letar de sig trotsigt upp mot det spirande vårljuset. Och jag blir förförd, år efter år. Den vansinnigt vackra blå färgen och de oemotståndliga, ludna små knopparna. Den förtjusande prinsessan som jagar tillbaka Kung Bore till kyligare platser och lyser upp i naturen när vi som bäst behöver det.
Och där ligger jag återigen och krälar med macrot tryckt intill marken i alla möjliga och omöjliga vinklar samtidigt som man tackar Gud för att man är ensam på platsen. Ser nog helt enkelt inte klokt ut!! Sen skyndar man sig hem och tar upp bilderna i datorn för att se om man lyckats fånga skönheten. Ibland blir det bra, ibland mindre bra...Och det förvånar mig inte om jag kommer att ligga där ute i morgon också. Prova ett annat ljus, en annan vitbalans, en annan vinkel. Och så fortsätter det som sagt. År efter år. För Blåsippan är den vackraste blomman jag vet!